En välmående kommun byggs upp av välmående kommuninvånare – och ett rikt föreningsliv
Kommunen finns till för sina invånare och ska se till att alla trivs och mår bra. Men samtidigt är det också invånarna som bygger upp kommunen, gör den livskraftig och håller den levande. Det ena finns inte utan det andra, så det är i allra högsta grad viktigt att kommunen och dess tjänster finns till för invånarna och svarar på just deras behov. Lättillgängliga, smidiga, lätta att kontakta, snabb respons, individinriktade, mångspråkiga, jämlika – allt det här skall tjänsterna vara för att de skall vara ändamålsenliga och tjäna kommunens invånare på bästa möjliga sätt. Det här känns självklart, men är faktiskt inte alltid helt lätt att uppnå. Orsaken till detta är alltför ofta otillräckliga resurser i form av tid och pengar, men ibland också en brist på förståelse. Om vi inte förstår behovet hos olika kund- och klientgrupper, så kan vi inte bygga upp rätt sorts tjänster. Men hur skall man då kunna känna till dessa behov och förstå de olika grupperna?
Jo, genom att fråga och diskutera med dem det berör. Invånarnas delaktighet är a och o då kommunens tjänster planeras och utvecklas. Det här sker såklart genom de kommunalt förtroendevalda, vilket är viktigt att komma ihåg så här inför stundande kommunalval, men utöver det behövs också annan invånardelaktighet. Ett gott samarbete med olika medborgar- och intresseorganisationer samt lokala föreningar är i betydande roll. Detta möjliggör delaktighet och dialog med dem som kommer att bruka de olika tjänsterna. Ibland kan detta samarbete resultera i helt nya och fantastiska innovationer och rätt ofta har dessa organisationer och föreningar redan färdiga lösningar och modeller att erbjuda. Då är det definitivt bäst att utnyttja dem.
Redan nu kompletteras många av kommunens tjänster av föreningsverksamhet. Det här syns starkt inom fritidssektorn där idrotts-, motions-, ungdoms- och kulturföreningar är otroligt aktiva och står för mycket av utbudet i kommunen. Även inom social- och hälsovårdssektorn har föreningarna en viktig roll och står för en stor del av olika hälsofrämjande-, förebyggande-, rehabiliterande- och lågtröskeltjänster. Sådant som framför allt kompletterar och fyller ut utbudet av tjänster, som finns tillgängliga i kommunen. Även inom utbildningen har tredje sektorn sin plats och där kan föreningar bland annat producera dagvårdstjänster och främja samarbete mellan hemmet och skolan. Jag vågar påstå att en välmående kommun består av välmående och aktiva föreningar, som i sin tur ökar välmående och aktivitet bland invånarna.
Hyvinvointia edistetään Espoossa parhaiten laajalla yhteistyöllä ja niin että asukkaat ja palvelut kohtaavat toisensa. Yksi Espoon arvoista on olla asukas- ja asiakaslähtöinen ja tässä erilaiset yhteisöt ja yhdistykset ovat avainasemassa. Näkisin mielelläni vielä enemmän yhteistyötä ja uusia avauksia kunnan ja eri toimijoiden kesken, mutta myös esimerkiksi eri yhdistysten ja yhteisöjen välillä. Yhteistyössä on voimaa ja yhdessä tekemällä kohdataan useampi kuntalainen, edistetään hyvinvointia ja osallisuutta. Hyvinvoivassa kunnassa on paljon hyvinvoivia järjestöjä, jotka puolestaan edistävät hyvinvointia ja aktiivisuutta asukkaiden keskuudessa.
Anne Ahlefelt, orförande för SFP i Esbo, föreningsaktiv sedan 1991, då jag var med och grundade en ryttarförening i Esbo.
Vi i Esbo, maj 2021
Anne Ahlefelt 